Så vet du om du har vitamin- eller mineralbrist

Vitamin- och mineralbrister är vanligare än vad man kan tro, vilket gör att många går runt med dåliga värden utan att veta om det. Att känna igen alla symptom är svårt, och dessutom är symptomen ofta sådana som även kan ha annan orsak, vilket gör att man sällan tänker på brister vid dessa symptom. Det är dock viktigt att hålla koll på sina värden, inte bara för att man mår dåligt helt i onödan utan också för att en del brister faktiskt kan bli allvarligare med tiden. Här kommer vi därför att kolla närmare på vitamin- och mineralbrist, och specifika symptom för dessa.

Generella tecken på vitamin- eller mineralbrist

Det vanligaste symptomet på olika typer av brister är förmodligen trötthet. Detta symtpom har inte bara flera vitamin- och mineralbrister gemensamt, utan även många andra brister – till exempel brister på olika hormon, så som sköldkörtelhormon, det vill säga hypotyreos eller underfunktion av sköldkörteln.

Trötthet kan förstås bero på många olika saker, och även många ofarliga saker. Det gör dock att trötthet är ett symptom som är enkelt att bortförklara, ofta med sömnbrist eller orolig sömn. Även sådant som att man ätit för dåligt eller fått för lite luft kan vara orsaken till trötthet. Om tröttheten är ihållande bör man dock kolla upp det, då såväl många sjukdomar som brister har trötthet som symptom.

Andra symptom som är vanliga vid olika typer av brister är till exempel förändrad aptit (ofta minskad), irritation, muskelkramper, sömnproblem och nedstämdhet. Längre ned kommer vi ge exempel på mer specifika symptom för olika vitamin- och mineralbrister, men det här är sådana symptom som är vanliga vid flera olika brister.

Riskgrupper för vitamin- och mineralbrist

Även om alla kan drabbas av vitamin- och mineralbrister så är det vissa grupper som har större risk att drabbas. Exakt vilka grupper detta är kan variera mellan olika brister men generellt är det äldre människor, veganer, gravida och ammande som framför allt riskerar att ha brist på vitaminer och mineraler.

När det gäller till exempel järnbrist så är det vanligast hos kvinnor i fertil ålder, medan till exempel D-vitamin är vanligt hos såväl kvinnor som män under höst och vinter. Detta beror på att vi får D-vitamin från solen, men det vi får under sommaren räcker sällan under hela hösten och vintern, då soltimmarna är för få och lagret inte fylls på.

Även den som tränar hårt kan ha ökad risk att drabbas av vissa vitamin- och mineralbrister, liksom kroniskt sjuka. För den som inte äter tillräckligt varierat finns också en ökad risk, och då framför allt för veganer då till exempel vitamin B12 endast finns i kött, fisk, ägg, mjölk och mjölkprodukter.

Symptom på specifika vitamin- eller mineralbrister

Det finns 13 livsnödvändiga vitaminer, och 15 viktiga mineraler. Det varierar dock hur vanligt det är att man får brist på dessa, men till exempel järnbrist och D-vitaminbrist är vanligare än många brister på många andra vitaminer och mineraler. Här kommer vi att gå igenom symptom på fem olika vitaminbrister och fem olika mineralbrister.

Kom ihåg att man sällan får samtliga symptom vid brist, även om man kan ha alla symtpom. Det här är också bara några exempel på vanliga symptom, och det kan finnas betydligt flera kända symptom. Det kan även finnas andra orsaker till dessa symtpom, och enda sättet att veta säkert om man har en brist är att ta blodprover.

Vitamin B12: Myrkrypningar, stickningar i benen, besvärligt att gå, försämrat minne, kognitiv dysfunktion, koordinationsrubbningar, bortdomningar, demens, trötthet, koncentrationssvårigheter, nedsatt aptit, håravfall, hudproblem, depression, yrsel, blodbrist. Läs gärna vårt test om hårtillskott här.

C-vitamin: Blödande eller känsligt tandkött eller munslemhinnor, högt kolesterol, nedsatt immunförsvar, dåligt järnupptag, näsblödningar, karies, håravfall, för tidigt åldrande, trötthet, irritation, ont i leder och muskler, manlig infertilitet, lätt att få blåmärken, allergier.

D-vitamin: Smärtor i benen, brännande känsla i munnen och halsen, diarré, nervositet, insomningssvårigheter, höst- och vinterdepression, artrit, skört skelett, osteoporos, karies, muskelsvaghet, trötthet, muskelsvaghet, värk i kroppen.

Folat (B9): Ömmande läppar, sår i munnen, matsmältningsbesvär, magsår, olika former av diarré, oregelbundna eller rikliga menstruationer, ödem, gråbrun missfärgning av huden, håravfall, grånande hår, minnessvårigheter, huvudvärk.

A-vitamin: Nattblindhet, problem med ögonen, nedsatt immunförsvar, inflammerad och oren hy, torr och irriterad hy, ögonkatarr, dålig nagelkvalitet, långvariga infektioner.Zink: Nedsatt aptit, hudproblem, håravfall, vita fläckar på naglarna, spruckna naglar, försämrad sårläkningsförmåga, nedsatt immunförsvar, utebliven ägglossning, utebliven produktion av spermier, synförändringar, nedsatt aptit, humörsvängningar, slöhet, försämrad kognition, törst.

Järn: Trötthet, blodsockerstörningar, nedsatt mental funktion, energibrist, andfåddhet, blek hy, dimmig syn, nervositet, huvudvärk, sömnlöshet, myrkrypningar, tarmproblem, sug efter salt.

Magnesium: Nedsatt aptit, irritation, stresskänslighet, ljudkänslighet, kroniskt trötthetssymtom, allmän svaghet, PMS, kramper, tidigt uppvaknande, ansiktsryckningar, stelhet i ansiktet, nervproblem, förvirring, personlighetsförändring, sug efter choklad, hjärtklappning, sömnproblem, nedsatt immunförsvar, matsmältningsproblem, kalciumbrist, benskörhet.

Kalcium: Muskelkramper, svårigheter att somna, sköra naglar, hudproblem, hårproblem, karies, blödande tandkött, ryckningar i ögonlocken, domningar i armar och ben, stickningar i armar och ben, allergier, nervositet.

Krom: Åderförfettning, nervösa besvär, förvirring, ögonproblem, sug efter socker, högt blodsocker, förhöjda blodfetter, viktminskning.

Så gör du om du misstänker vitamin- eller mineralbrist

För att veta säkert att det rör sig om en vitamin- eller mineralbrist måste man ta blodprov. Det enklaste sättet är alltså att gå till en läkare och förklara att man har symptom som tyder på en brist, och det kan vara bra att då kolla flera värden samtidigt när man ändå tar blodprov.

I dag finns det andra sätt att få ta blodprov än genom att träffa en läkare, det finns flera tjänster som erbjuder remiss för blodprovstagning. Då får man dock betala blodproven själv, och det kostar lite mer än en läkartid.

Misstänker man zinkbrist finns det dock ett alternativ till blodprover, nämligen att göra ett test med zinksulfat. Zinksulfat är en lösning, och vanligtvis ska denna lösning hållas i munnen under några sekunder och sedan spottas ut. Beroende på vilken smak man får i munnen kan man avgöra om det rör sig om zinkbrist: en stark och motbjudande smak tyder på normala zinknivåer, en söt eller metalliknande smak indikerar måttlig zinkbrist men känner man ingen smak alls så tyder det på svår zinkbrist. Ibland delas det istället upp i fyra olika nivåer där metallsmak innebär måttlig brist, medan en söt och sträv smak innebär en ganska långvarig brist.

För övriga vitamin- och mineralbrister är det alltså blodprov som gäller. Det går förstås att köpa ett bra kosttillskott också, och se om symptomen försvinner efter ett par veckor, men vi rekommenderar starkt att man först tar reda på om man har vitamin- eller mineralbrist. Det kan även vara så att flera värden är dåliga. Dessutom är det viktigt att följa upp med nya blodprover efter en tid för att se om värdena har förbättras, eller om man ska testa ett annat tillskott. Vid svår brist kan det även krävas att man får injektioner eller dropp, direkt i blodet. Därför är det bästa alltid att börja med ett enkelt blodprov.