Även om namngivningsceremonier och dop knappast är något måste, så är det ändå något som de allra flesta vill ha. Om inte annat så blir det ett utmärkt tillfälle att samla familj och vänner, och tillsammans välkomna familjens nya medlem. Tidigare var dopet en självklarhet, men i dag finns namngivningen som ett alternativ för den som av någon anledning inte vill döpa sitt barn. Även om syftet till stor del ofta är detsamma, så finns det skillnader mellan namngivning och dop. Här kommer vi gå igenom dessa skillnader, och även allt annat du behöver veta om namngivning och dop.
Skillnaden mellan namngivningsceremonier och dop
Den stora skillnaden mellan namngivning och dop är att det sistnämnda är en kristen handling, och något som görs för att bekräfta barnets samhörighet med gud. Ett dop är egentligen inte enbart för barn, utan människor i alla åldrar kan låta sig döpas. I och med dopet blir man också medlem i Svenska kyrkan.
Namngivningen hör inte ihop med någon religion, och namngivningsceremonin är en symbolisk handling som genomförs för att ge barnet sitt namn. Ofta används namngivningen som ett alternativ till dopet, för den som till exempel inte är troende och därför inte ser någon mening med ett kristet dop, men som ändå vill ha en ceremoni. Det kan vara för att samla familj och vänner och låta alla träffa barnet, eller för att helt enkelt fira barnets ankomst.
Att välja mellan namngivning och dop
Det är bara barnets föräldrar som kan avgöra om namngivning eller dop är rätt val, och för de flesta är det naturligt att välja det ena eller det andra. Med det sagt så är inte alla som väljer att döpa sina i kyrkan troende, och alla som är troende väljer inte heller att döpa barnet. En del väljer att avstå från dop för att de helt enkelt vill att barnet själv ska avgöra när och om det vill döpas, och därmed bli medlem i kyrkan.
För den som inte alls har någon koppling till kyrkan eller kristendomen kan en namngivning kännas som ett bättre alternativ, även om det som sagt finns många som väljer dop även då de inte själva är troende. Det här är helt enkelt något man själv måste avgöra, och utgå från vad som känns bäst. Det är också viktigt att föräldrarna är överens om beslutet, speciellt om man väljer ett dop då ett sådant innebär flera saker än namngivning – till exempel att barnet blir medlem i kyrkan.
Så planerar du en namngivningsceremoni
En annan skillnad mellan en namngivningsceremoni och ett dop är förstås att det inte finns någon självklar plats för en namngivning. Detta innebär att du måste planera allting själv – hur ceremonin ska se ut, vem som ska hålla i den, vart man ska vara och så vidare. Det här innebär förstås mer planering än om man håller i ett dop, men istället ger det också större möjligheter. Namngivningen kan till exempel hållas utomhus under sommaren, hemma, hos en släkting, i en hyrd lokal – vart som helst, helt enkelt.
Hur namngivningsceremonin ska se ut väljer man helt själv, men ofta inleds den med en ceremoni. Denna ceremoni kan hållas av vem som helst – en eller båda föräldrarna, någon närstående eller en officiant till exempel. En officant är ofta en borglig vigselförrättare, men det kan också vara någon annan som inriktat sig på att hålla i ceremonier som inte är religiöst eller politiskt bundna.
Precis som vid ett dop kan man välja att ha faddrar, det som man inom dopet ofta kallar för en gudmor eller gudfar. Vid dopet får faddrar ett bevis på sitt fadderskap från kyrkan, och självklart kan man själv välja att skriva ut fadderbevis att ge till eventuella faddrar under namngivningen.
Man kan välja att låta ceremonin innehålla någon symbolisk handling, motsvarande vattnet i kyrkan, som att ge barnet ett smycke eller plantera ett träd som kan växa tillsammans med barnet. Självklart kan man även låta någon framföra en låt, eller sjunga tillsammans med gästerna, läsa en dikt eller låta någon hålla tal. Föräldrarna berättar även vilka namn de valt att ge sitt barn, och varför.
Så planerar du ett dop
Att planera ett dop är ofta betydligt enklare än att planera en namngivning. Ofta träffar man dopprästen innan dopet för att boka in datum och bestämma psalmer och liknande. Efter dopceremonin bjuder man ofta på fika – eller mat om man vill det – och ofta finns ett församlingshem alldeles i närheten av kyrkan där man kan hålla till. Vill man hellre vara någon annanstans – till exempel bjuda hem gästerna – så kan man givetvis göra det istället.
Under dopfikat bjuder man vanligtvis bara på kaffe, fikabröd och tårta men om man vill kan man bjuda på middag, buffé eller liknande. Precis som under en namngivningsceremoni kan man även planera in tävlingar, aktiviteter för barnen eller annat att roa sina gäster med.
När ska man ha namngivning eller dop?
En namngivning eller ett dop kan man ha precis när som helst. Många väljer dock att ha detta när barnet fortfarande är litet, vanligtvis under det första året. Självklart kommer barnet inte minnas denna betydelsefulla dag men det finns andra fördelar med ett tidigt dop eller namngivning – till exempel att familj och vänner som ännu inte träffat barnet får tillfälle att göra det.
Det vanligaste är förmodligen att man väljer att ha namngivning eller dop när barnet är mellan tre och sex månader gammalt, men det kan vara både tidigare som senare. Här beror det förstås också på när man har tid och ork, speciellt om man väljer att ha en namngivning som innebär lite mer planering.
Tips för att göra namngivningen eller dopet minnesvärt
Något som brukar se ungefär likadant ut oavsett om man väljer namngivning eller dop är det som händer efter själva ceremonin – då man ofta bjuder på fika eller mat. Självklart väljer man helt själv vad man vill bjuda på, till exempel tårta eller buffé.
För att göra detta roligare kan man förstås planera in lite aktiviteter, till exempel lekar eller tävlingar. Dessa ska såklart gärna handla om barnet, och det kan vara till exempel en tipspromenad med frågor om barnet eller en frågesport.
En gästbok till barnet kan också vara roligt att ha och skicka runt mellan gästerna, där de kan skriva sina hälsningar eller goda råd som barnet kan ta del av senare. Om man vill kan man även ha paketöppning inför gästerna, men det väljer man själv. Är det många barn bland gästerna, eller om barnet som döps är lite äldre, så kan det förstås vara roligt om det finns något kul för barnen – en hoppborg om man vill slå på stort, men en lekhörna eller roliga aktiviteter räcker långt.
Presenter till namngivning eller dop
Det är vanligt att gästerna tar med presenter till barnet vid en namngivning eller ett dop. Om barnet är yngre kan det kännas svårt att veta vad man ska ge, men faktum är att man kan ge i stort sett vad som helst – kläder, babyleksaker eller mer klassiska presenter som smyckesskrin och bestick.
Självklart måste man inte slå på stort och ge en barnvagn även om en sådan present säkert skulle kunna uppskattas. Någonting som barnet kan använda, eller snart kommer kunna använda, som en gåstol eller ett babygym.
Är man osäker på vad man ska köpa kan det vara en bra idé att prata med föräldrarna och fråga om till exempel leksaker eller kläder är något som skulle uppskattas. Presentkort på en leksaksbutik eller klädaffär fungerar också bra, eller en fin sagobok som barnet kan ha glädje av längre fram.
Sammanfattning
Även om dop och namngivning har mycket gemensamt, så finns det också en hel skillnader – inte minst när det gäller betydelsen och hur det planeras. Ett dop är en religiös handling som innebär att barnet blir medlem i Svenska kyrkan, medan en namngivning är religiöst obundet.
Att planera en namngivning kräver också lite mer än att hålla i ett dop – man måste själv bestämma plats, välja en officiant, bestämma hur ceremonin ska se ut och så vidare. Istället är det friare och man kan få precis den ceremoni som man vill ha.
